Forskartorget torsdag

Hela programmet
dag för dag

Torsdag 23 september

9.30-9.45 Adoptions-utredningar – norm för det goda föräldraskapet?

9.50-10.05 Cyklicitetens förunderliga väsen

10.15-10.30 Fjällräven – från handelsvara till hotad art

10.40-10.55 Vad har de för sig i skolan efter klockan tre?

11.05-11.20 Spökskeppet vid Gotska Sandön

11.30-11.45 Historiker löser klimatkrisen?

11.55-12.25 Spelets regler i vetenskapens hantverk

12.35-12.50 Älskade vampyr!

13.00-13.15 Ett barn i varje klass – om ADHD och DAMP

13.25-13.40 Vad har Sverige att lära av skolan i Finland?

13.50-14.05 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

14.15-14.30 Att söka statistik är lätt med hjälp av sociala medier

14.40-14.55 Fadersrollen – hur viktig är pappa?

15.05-15.35 Prata som folk, Einstein

15.45-16.00 Korruptionens roll för demokratin

16.10-16.25 Azorerna - nio öar mitt i Atlanten

16.35-16.50 Energi – klimatbov eller förutsättning för välfärd?

Fredag 24 september

9.10-9.25 Känsla för kunskap

9.30-9.45 Skönlitteratur – speglar eller fönster?

9.55-10.10 Statliga företag och staten som ägare

10.20-10.50 Ordens magi – det kalla krigets retorik

11.00-11.30 Improvisations-teater om framtidens klimat och jordbruk

11.40-11.55 Mobila tjänster berikar vardagen

12.05-12.20 Astrid Lindgren och historien

12.30-12.45 Den föreställda mångkulturen

12.55-13.10 Hur bemöter den svenska skolan elever från andra länder?

13.20-13.35 Vad innebär det att hoppa av gymnasiet?

13.45-14.15 Improvisations-teater om framtidens klimat och jordbruk

14.25-14.40 Framtidens smarta textilier

14.50-15.20 Afrika – en kontinents ekonomiska och sociala historia

15.30-16.00 Heliga Birgitta
Birgittas Uppenbarelser och vardagsliv på 1300-talet
De medeltida klostrens kultur, sinnlig kultur?

16.10-16.25 Varifrån kommer de nya orden?

16.35-16.50 Är vår tryckfrihet utmanad?

17.00-17.15 Det mångspråkiga Sverige

17.25-17.40 Framtidens intelligenta fordon och vägar

17.50-18.05 Verklighet eller fiktion?

18.15-18.45 Vad är liv i kosmos, i cellen, i människan?

Lördag 25 september

9.30-9.45 Kläder som konst

9.55-10.10 Följ med ner under ytan

10.20-10.35 Axel Oxenstierna – vår främste statsman

10.45-11.00 Afrikas kvinnor offer i markstrid

11.10-11.25 De goda demokraterna eller de onda populisterna?

11.35-11.50 Innovationer
inom miljö

12.00-12.15 Barnfri i ett barnvänligt samhälle

12.25-12.55 Biografin som genre

13.05-13.20 Matglädje för alla sinnen

13.30-13.45 Anceps cibus - farlig föda då och nu

13.55-14.10 E-hälsa – kan man vårdas via nätet?

14.20-14.35 Munnen – tänderna, kroppen och själen

14.45-15.00 Om sexualbrott – orsaker och motåtgärder

15.10-15.40 Fråga experten – LIVE!

15.50-16.20 Dans så in i Norden

16.30-17.00 Ansvarsfullt ägande – modefluga eller långsiktig trend?

17.10-17.25 Framtiden i vårt expanderande universum

17.35-17.50 Hjärnkoll på vikten

Söndag 26 september

9.30-9.45 Så blev Sverige Sverige

9.55-10.10 Följ med på en resa genom svensk stormaktstid

10.20-10.35 Kreativitetens källa – vad är det?

10.45-11.00 Robotik – en framtidsbransch

11.10-11.25 Uppsala domkyrkas spännande förflutna

12.35-13.05 Av hjärnans lust

13.40-14.10 Alzheimer sjukdom – när minnet sviker och verkligheten rämnar

14.20-14.35 Tio tankar om åldrande

14.45-15.00 Livsvillkoren för östra Afrikas kvinnor

15.50-16.05Samerna – ett sårbart folk?

9.30-9.45 Adoptionsutredningar – norm för det goda föräldraskapet? Cecilia Lindgren Att adoptera kan vara en lösning för den som inte kan få biologiska barn. För att bli godkänd som förälder måste socialtjänstens nålsöga passeras. I den processen blir samhällets normer kring familj och föräldraskap tydlig. Medverkande: Cecilia Lindgren, forskarassistent, Institutionen för tema barn, Linköpings universitet Arrangör: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
9.50-10.05 Cyklicitetens förunderliga väsen Kimmo Eriksson Cykliska förlopp går att uppfattas vart vi än vänder blicken. Det finns klimatcykler, livscykler, modecykler och konjunkturcykler. En gnutta matematik hjälper oss att förstå hur cykler kommer till och varför vi uppfattar så mycket cyklicitet i både natur och kultur. Medverkande: Kimmo Eriksson, professor i tillämpad matematik, Mälardalens högskola Arrangör: Vetenskapsrådet i samarbete med Mälardalens högskola
10.15-10.30 Fjällräven – från handelsvara till hotad art Tomas Meijer Det arktiska ekosystemet är i förändring och på många håll görs insatser för att bevara dess arter. I den svenska fjällkedjan arbetar forskare bland annat med att rädda fjällrävspopulationen. Hur kan Sveriges enda arktiska rovdjur räddas? Medverkande: Tomas Meijer, doktorand, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Arrangör: Polarforskningssekretariatet
10.40-10.55 Vad har de för sig i skolan efter klockan tre? Annica Löfdahl Vilka aktiviteter och positioner görs möjliga och vilka normer skapas, upprätthålls och förskjuts på fritidshemmen? Genom att betrakta fritidshemmet som en rörlig och dynamisk plats för barn och pedagoger vill man bidra till ett synsätt där nya teorier och didaktiska möjligheter tar plats. Medverkande: Annica Löfdahl, docent, studierektor för forskarutbildningen i pedagogiskt arbete och Maria Hjalmarsson, universitetslektor, Karlstads universitet Arrangör: Skolverket
11.05-11.20 Spökskeppet vid Gotska Sandön Johan Rönnby På 130 meters djup sex landmil öster om Gotska Sandön ligger ett holländskt handelsfartyg från 1600-talet. En internationell forskargrupp håller på med undersökningar av det unikt välbevarade skeppet. Parallellt med det vetenskapliga arbetet och teknikutvecklingen görs också en tv-dokumentär. Medverkande: Johan Rönnby, professor i marinarkeologi Arrangör: Södertörns högskola
11.30-11.45 Historiker löser klimatkrisen? Sverker Sörlin, Lars Lundgren Finns lösningen till dagens miljöproblem i historien? Nja, så enkelt är det nog inte, men vare sig miljön eller naturen är nya fenomen. En diskussion som, med avstamp i en ny bok om de svenska nationalparkerna, och historikers kunskaper och de långa perspektiven, kan bidra till förståelse och lösningar av dagens problem. Medverkande: Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och författare och Lars Lundgren, docent i historia Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
11.55-12.25 Spelets regler i vetenskapens hantverk Janken Myrdal Metoder, inte minst vad gäller publiceringsstrategier, skiljer sig mellan naturvetare och humanvetare i forskningssamhället. Att försöka förstå varandra och inte låta naturvetarna bli normerande för hela vetenskapssamhället är utgångspunkten för boken med samma namn. Medverkande: Janken Myrdal, professor i agrarhistoria vid institutionen för ekonomi och författare Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med UR och serien En bok, en författare
12.35-12.50 Älskade vampyr! Anna Höglund Vampyrerna har lämnat subkulturens anonymitet och invaderar folkhemmet. Samtidigt har bilden av vampyren förändrats, från 1700-talets maskstungna lik och 1900-talets degenererade adelsmän, till 2000-talets undersköna tonårspojkar och chevalereska gentlemän. Följ med på en historisk odyssé med vampyren som resesällskap. Medverkande: Anna Höglund, litteraturvetare Arrangör: Linnéuniversitetet
13.00-13.15 Ett barn i varje klass – om ADHD och DAMP Christopher Gillberg Under de senaste tio åren har ADHD/DAMP kommit att bli bland de mest omtalade tillstånden inom skolhälsovård, barnpsykiatri, barnhabilitering, barnmedicin och vuxenpsykiatri. Många har nu en aning om vad ADHD/DAMP innebär ifråga om symptom och, fast i mindre mån, behov av hjälp för dem som är drabbade. Medverkande: Christopher Gillberg, professor och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet Arrangör: Hjärnfonden
13.25-13.40 Vad har Sverige att lära av skolan i Finland? Hans-Albin Larsson, Per Thullberg, Henrik Laurén En av den finska skolans framgångsfaktorer anses vara detaljerade läroplaner. I Sverige har man satt upp mål för den grundläggande utbildningen, men innehållet har inte preciserats. Vad vill den svenska skolan uppnå? Medverkande: Hans-Albin Larsson, professor Högskolan Kristianstad, Per Thullberg, generaldirektör Skolverket och Henrik Laurén, utbildningsråd Utbildningsstyrelsen Arrangör: Hanaholmen – Kulturcentrum för Sverige och Finland, Kulturfonden för Sverige och Finland, Skolverket och Utbildningsstyrelsen
13.50-14.05 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Daniel Sundberg Vad säger forskningen om olika faktorers betydelse för att förklara utvecklingen av resultat i grundskolan? I presentationen ges glimtar från en omfattande forskningsöversikt som studerat en mängd forskningsstudier. Medverkande: Daniel Sundberg, skolforskare Arrangör: Linnéuniversitetet
14.15-14.30 Att söka statistik är lätt med hjälp av sociala medier Alf Fyhrlund, Mikael Jern Visualisering av statistik med hjälp av interaktiva berättelser, s.k. Vislets, i bloggar, kan underlätta tolkningen av data. SCB visar hur t.ex. bloggar, anpassad sökning och Twitter kan användas för att organisera information i syfte att hitta nästan all statistik. Medverkande: Alf Fyhrlund, omvärldsanalytiker, SCB och Mikael Jern, professor, NCVA, Linköpings universitet Arrangör: Statistiska centralbyrån (SCB)
14.40-14.55 Fadersrollen – hur viktig är pappa? Philip Hwang Liksom mammarollen har papparollen kommit att rymma många dimensioner. Dagens pappa nöjer sig inte med att enbart försörja familjen. Han är också medförälder. En nära relation till barnen måste ständigt underhållas, något som dagens pappor har lärt sig. Medverkande: Philip Hwang, professor i psykologi, Göteborgs universitet Arrangör: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
15.05-15.35 Prata som folk, Einstein Kristoffer Gunnartz Hur berättar man om vetenskap och forskning så att allmänhet, politiker och journalister förstår? Lyssna till en rad exempel om hur rak och enkel kommunikation, inom forskarvärlden och till omgivningen, inte bara kan påverka kvaliteten på morgondagens forskning – utan hela vår samhällsutveckling. Medverkande: Kristoffer Gunnartz, vetenskapsjournalist Arrangör: Norstedts i samarbete med UR och serien En bok, en författare
15.45-16.00 Korruptionens roll för demokratin Bo Rothstein Korruptionen spelar en mycket viktigare roll än man hittills trott för hur demokrati och välstånd utvecklas. Lyssna på ett nedslag i det goda styrandet och i korruptionens roll för utvecklandet av välstånd och demokrati. Medverkande: Bo Rothstein, statsvetare, Göteborgs universitet Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond i samarbete med Göteborgs universitet
16.10-16.25 Azorerna – nio öar mitt i Atlanten Martin Jakobsson Varför finns Azorerna mitt i Atlanten? Hur har öarna bildats och varför ser de ut som de gör? Utifrån en nyutkommen bok berättas öarnas historia, hur de vuxit upp ur Atlantens havsbotten som vulkaner och hur vi kan studera deras vulkaniska ursprung idag. Medverkande: Martin Jakobsson, maringeolog Arrangör: Stockholms universitet
16.35-16.50 Energi – klimatbov eller förutsättning för välfärd? Bengt Kasemo Energiförsörjning, energianvändning och energiberoende är centrala frågor för vår välfärd. Hur kan vi spara energi och minska utsläppen av växthusgaser? Vad orsakar klimatförändring – är det användning eller produktion av el? Medverkande: Bengt Kasemo, professor, Chalmers högskola och ledamot av IVA och Kungl. Vetenskapsakademien Arrangör: Ingenjörsakademien (IVA)
17.00-17.15 Vetenskapens villkor och allt som tänkas kan Björn Fjæstad Sedan tre år tillbaka har Riksbankens Jubileumsfond presenterat ett urval av sin forskning i lika många årsböcker. I år är temat vetenskapens villkor, och en rad olika skribenter har tänkt till i Allt som tänkas kan. Är vetenskapen klämd mellan kravet på innovationer och citeringsindex, eller finns den fria forskningen där någonstans? Medverkande: Björn Fjæstad, Forskning & Framsteg och Marie Cronqvist, historiker, Lunds universitet Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
17.25–18.00 Sanning eller smaksak – vem bryr sig? Pernilla Seversson, Erik Fichtelius, Kristoffer Gunnartz, Janken Myrdal, Jenny Björkman Hur farligt är influensavaccin och mobiltelefoni? Och har betyg inverkan på inlärningen i skolan? Trots att vi lever i ett kunskapssamhälle har forskningens experter ibland svårt att göra sig hörda när de vill förmedla sin kunskap till allmänheten, varför är det så? Vilka möjligheter finns att trots svårigheterna intressera allmänheten för forskning och forskningsresultat? Medverkande: Pernilla Seversson, medievetare, Erik Fichtelius, vd UR, Kristoffer Gunnartz, vetenskapsjournalist och Janken Myrdal, professor, Sveriges lantbruksuniverstet (SLU) Moderator: Jenny Björkman, Riksbankens Jubileumsfond (RJ) Arrangör: Kungl. Vitterhetsakademien, Nationalencyklopedin, RJ, UR och VINNOVA i samarbete med Norstedts och SLU
UPP