9.30–9.45 Handen och hjärnan Göran Lundborg Göran Lundborg tar oss med på en naturvetenskaplig och kulturhistorisk resa i jakten på handens betydelse för människans utveckling. Han diskuterar mysterier som fantomsmärta, högerhänthet, kroppsspråk, musikalitet och mycket annat. Medverkande: Göran Lundborg, professor i handkirurgi, Lunds universitet Arrangör: Bokförlaget Atlantis
	9.50–10.05 Sociala relationer på jobbet Annika Härenstam Hur ser mönstren ut i de sociala relationerna på arbetsplatser? Vilka effekter får de på människor i arbetslivet? Medverkande: Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Arrangör: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
	10.15–10.30 Konst kan ge bättre chefer Töres Theorell Vilket ledarskap får de anställda att må bra? Konstnärliga inslag som till exempel musik i ledarskapsutveckling har gett positiva resultat. Medverkande: Töres Theorell, professor emeritus i psykologi, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet Arrangör: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
	10.40–10.55 Gammal är äldst? Om högskolestudenters sena examen Gunvor Kronman, Joakim Palme Finland och Sverige har bland de högsta examensåldrarna bland högskolestudenter i OECD-länderna. Inför en framtid med en åldrande befolkning och en ökande försörjningsbörda söker de flesta europeiska länder efter sätt att öka sysselsättning och produktivitet. Vad är orsaken till studenternas sena inträde på arbetsmarknaden i de båda länderna? Hur kan vi tidigarelägga studietiden? Medverkande: Joakim Palme, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet och vd Institutet för Framtidsstudier och Gunvor Kronman, direktör, Hanaholmen. Samtalsledare: Kai Jaskari Arrangör: Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, Kulturfonden för Sverige och Finland, Institutet för Framtidsstudier
	11.05–11.20 Skogens läkande kraft Ann Dolling Skogsbesök på recept? Långtidssjukskrivna människor som regelbundet vistas i skogen tillfrisknar snabbare än de som inte får vara i skogsmiljö. Medverkande: Ann Dolling, forskare och universitetslektor i skoglig vegetations-ekologi och ledare för forskningsprogrammet Skog & Hälsa Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
	11.30–11.45 Från fabler till manga Ann Boglind, Anna Nordenstam I Från fabler till manga ges en översikt över barn- och ungdomslitteratur från äldre tider till idag. Boken behandlar olika genrer, ger fördjupningar av centrala författarskap samt tar upp klassiker. I föredraget diskuteras vilka trender vi kan se idag och vilka historiografiska och didaktiska frågeställningar som har varit viktiga för framställningen. Medverkande: Ann Boglind, lektor i svenskämnets didaktik och Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap Arrangör: Göteborgs universitet
	11.55–12.10 Barnen & böckerna Joacim Hansson, Angela Zetterlund, Sara Ahlryd En av bibliotekens viktigaste uppgifter är att stödja och främja olika aspekter av barns utveckling. Presentationen fokuserar främst på vilken betydelse folkbiblioteken har i våra barns språk- och läsutveckling. Vilka metoder används idag när biblioteket främjar läsande? Hur ser bibliotekarierna själva på brister och förtjänster i det läsfrämjande arbetet? Och vad upplever bibliotekarierna att arbetet betyder för barnen på kort och lång sikt? Medverkande: Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, Angela Zetterlund, fil. dr och Sara Ahlryd, fil.mag., biblioteks- och informationsvetenskap Arrangör: Linnéuniversitetet
	12.15–12.30 Astronomerna som vaktade himlen Ulrika Engström, Susanne Aalto När européerna trodde att jorden var universums centrum – vad visste då kineser, indier och perser? Vetenskapsjournalisten Ulrika Engström berättar om sin bok "Himlens väktare" vad människor sett genom tiderna när de blickat upp på himlavalvet. Radioastronomen Susanne Aalto deltar i samtalet. Medverkande: Ulrika Engström, vetenskapsjournalist och Susanne Aalto, docent i radioastronomi, Chalmers Arrangör: Leopard förlag
	12.35–12.50 På jakt efter "Higgspartikeln" Kerstin Jon-And Sedan 2009 har jakten på den så kallade Higgspartikeln pågått vid världens största partikelaccelerator vid CERN i Schweiz. Kanske kan upptäckterna här komplettera standardmodellen för mikrokosmos, öka förståelsen för processerna i kosmos och förändra vår uppfattning om det rum vi lever i. Medverkande: Kerstin Jon-And, professor i fysik, Stockholms universitet Arrangör: Vetenskapsrådet
	13.00–13.15 Nya arkeologiska berättelser Jonathan Lindström, Maja Hagerman Vad betyder modern teknik som DNA-analys och nya forskningsrön för förståelsen av vår historia? Arkeologen Jonathan Lindström, aktuell med De dödas tempel, och författaren Maja Hagerman, aktuell med Försvunnen värld, samtalar om arkeologi, forskning och hur mycket vi egentligen kommer att få veta om vår förhistoria. Medverkande: Jonathan Lindström, arkeolog och Maja Hagerman, historiker och vetenskapsjournalist Arrangör: Norstedts Förlag
	13.25–13.40 Korruption som samhällsproblem Bo Rothstein Korruption är ett av vår tids stora samhällsproblem. Ekonomisk och social ojäm- likhet, dålig folkhälsa, hög barnadödlighet, brist på tillgång till rent vatten och minskat förtroende för det politiska systemet är bara några exempel på allvarliga samhällsproblem som kan kopplas till höga nivåer av korruption. Men hur omfattande är egentligen korruptionen runtom i världen? Hur kan korruption mätas och definieras? Hur ser förhållandet mellan korruption och den representativa demokratin ut och vad vet man om vilka åtgärder som kan motverka korruption? Medverkande: Bo Rothstein, professor i statsvetenskap och ledare för QoG-institutet vid Göteborgs universitet Arrangör: Göteborgs universitet
	13.50–14.05 Vad händer när allt mer tid ägnas åt nätet? Ulla Carlsson Hur påverkar dagens kommunikationssamhälle de unga? Vad händer med TV-tittandet, radiolyssnandet, tidningsläsandet och musiken? Läser de unga fortfarande böcker? Förstår de vad de läser? Hur påverkas kunskapen om samhället? Vilka är de aktiva medieanvändarna? Vilka står utanför? Och hur kan möjligheterna maximeras och riskerna minimeras på nätet? Medverkande: Ulla Carlsson, professor, Nordicom Arrangör: Göteborgs universitet
	14.15–14.30 Vad är en bok? Rasmus Fleischer, Pelle Snickars Fram till för ett par decennier sedan behövde frågan knappast ställas. Men med e-bokens, ljudbokens och teknikens inträde har bokens gränser blivit allt otydligare. För vad är en bok idag och vem bestämmer det när boken utmanas av robotförfattare, wikipediaböcker och ljudfiler? Medverkande: Rasmus Fleischer, doktorand i historia, Pelle Snickars, forskningschef, Kungliga biblioteket Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga biblioteket
	14.40–14.55 Klassrummens många språk Katarina Lundin, Bengt Linnér Det finns inte ett språk i skolan. På grund av elevernas olika kulturella, sociala, språkliga och etniska bakgrund finns det istället flera. Vilka krav ställer elevernas olika språkbruk på läraren? Här diskuteras vilken beredskap lärarstudenter och lärare har för att möta detta breda språkliga spektrum. Medverkande: Bengt Linnér är professor emeritus i svenska med litteraturdidaktisk inriktning och har mångårig erfarenhet av lärarprofessionen. Katarina Lundin är docent i nordiska språk och lektor i svenska. Författarna är båda knutna till Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Arrangör: Studentlitteratur
	15.05–15.35 Antiplugg-killar och rosa pedagogik Mia Heikkilä, Kajsa Ohrlander, Ann-Sofie Holm, Anne-Sofie Kalat, Bosse Parbring I skoldebatten har det blivit allt mer fokus på att flickor klarar sig bättre i skolan än pojkar. Frågan är vad skillnaderna beror på och om de är möjliga att förändra. Skolan har utmanats av genuspedagogik och normkritiskt arbete. I en ny bok om "rosa pedagogik" vill forskare ta jämställdhetsarbetet ytterligare ett steg framåt. Medverkande: Mia Heikkilä, fil. dr i pedagogik, Kajsa Ohrlander, lektor i pedagogik, Stockholms universitet, Ann-Sofie Holm, lektor i pedagogik, Borås högskola och Anne-Sofie Kalat, doktorand i sociologi, Uppsala universitet. Moderator: Bosse Parbring, Nationella sekretariatet för genusforskning Arrangör: Nationella sekretariatet för genusforskning
	15.45–16.00 Självkänsla – myter och forskningsresultat Magnus Lindwall Vem vill inte ha bättre självkänsla? Populärpressen dignar av böcker i ämnet, men vad säger egentligen forskningen om vägar till bra självkänsla? Magnus Lindwall, docent i psykologi, berättar. Medverkande: Magnus Lindwall, docent i psykologi, Göteborgs universitet Arrangör: Studentlitteratur
	16.10–16.25 Det galna geniet – mer än en myt? Örjan de Manzano Inget geni utan ett visst mått av galenskap, lär Aristoteles ha sagt. Och enligt ny forskning tycks det faktiskt finnas ett samband mellan psykisk ohälsa och idérikedom och skaparkraft. Genom att studera receptorer i hjärnan har forskare lyckats visa att dopaminsystemet hos friska högkreativa människor till viss del liknar det man ser hos schizofrena. Medverkande: Örjan de Manzano, med.dr, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet; Stockholm Brain Institute Arrangör: Vetenskapsrådet
	16.35–16.50 Kan vi plugga oss ur klimatkrisen? Bengt Kasemo En hållbar framtida energiförsörjning är en av mänsklighetens största utmaningar. Frågorna är komplexa, mångfacetterade och laddade och leder lätt till polarisering. För att kunna ta ställning behövs kunskap, vilket aktualiserar vikten av utbildning och allmänbildning. Medverkande: Bengt Kasemo, professor tillämpad fysik, Chalmers Arrangör: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA
	17.00–17.15 Arktis i det nordiska rummet Sverker Sörlin, Lisbeth Lewander När man vrider kartan så Arktis hamnar i centrum, framträder ett annat Norden. I periferin utmanas föreställningarna om det nordiska. Arktis har sina egna problem: civilsamhället är bräckligt och ursprungsbefolkningarna ansatta och naturresurserna har ofta exploaterats hårt. Medverkande: Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Kungl tekniska högskolan och Lisbeth Lewander, docent i statsvetenskap, Göteborgs universitet Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond
	17.25–18.00 Var med och bestäm över kulturen! Max Valentin, Ingrid Elam, Ulrika Knutson Crowdculture gör det möjligt för allmänheten att styra medel till nya kulturprojekt och pengarna matchas sedan med offentliga medel. Systemet gör det möjligt för fler att påverka vilka kulturformer och projekt som ska få stöd och demokratiskt bestämma vilken kultur vi vill ha i samhället, utan en expertjury som avgör om det är tillräckligt bra eller inte. Idag kommer stora delar av kulturstödet från offentlig verksamhet vilket ofta fördelas av mindre expertgrupper. Kulturen angår alla och alla kan på detta sätt också medverka, bidra och påverka. Medverkande: Max Valentin, Crowdculture och vd Fabel Kommunikation, Ingrid Elam, docent i litteraturvetenskap och vicerektor för Malmö högskola och Ulrika Knutson Moderator: Lars Wärngård, avdelningschef, VINNOVA Arrangör: VINNOVA, Kungl. Vitterhetsakademien, Riksbankens Jubileumsfond och UR
Upp